Tårar

Min tunga ryggsäck, mitt trauma, mina känslor. Nu visar dom sig! Borta är tabletter som dämpar alla toppar och dalar. Jag gråter... Och gråter....
Kan inte sova. För mycket känslor och ångest. Hoppas på att få någon timme sömn inatt. 
Det var ju det här jag ville. Sluta vara så avstängd. Men nu vet jag inte längre. Har gjort många dumma handlingar de senaste dagarna  tack vare den starka ångesten och rädslan som kommer tillsammans med känslor jag inte haft tillgång till på flera år. 
Destruktivt och livsfarligt.
Idag jobbade finaste sköterskan. Hon la varligt sin hand på mig. Bäddade ner mig under kedjetäcket och satt vid min sida tills jag fick fenergalinjektion (eftersom jag tidigare tagit både stesolid och theralen som inte hjälpte alls). Hon satt kvar och lyssnade, pratade och vågade fråga. Frågor som alla verkar vara så rädda för. Frågor om min barndom. Den som nu ligger nerpackad i en stor, tung, ryggsäck. Har visat lite av innehållet för min terapeut utanför sjukhuset. Men här på avdelningen går det inte att få ett sådant förtroende för någon. Alla verkar så rädda och springer iväg (eller föreslår att vi ska spela kort eller ngt annat totalt meningslöst). Allt för att slippa beröra det som gör så ont.

Snälla! Låt mig få sova inatt! Utan sömnen känner jag mig skör som ett asplöv på vintern.



Kommentarer:

1 borderlinea.blogg.se:

Vad har du gjort för dumma handlingar?
Kram <3

Svar: …. borde jag skriva detta….? Självskada. Skar upp ena handleden (jag som precis firar ett år som skadefri…) Brände mig med cigarett.tillverkade en snara som var helsäker, riggade den perfekt, men han aldrig… personalen klampade in på rummet innan jag han.
Mittiettliv

2 Allt oviktigt:

Försök stå ut med känslorna ett tag. De mattas av efter någon vecka. Du gråter för att du behöver bearbeta det som hänt

Svar: Jo. Så är det ju. Men det är så läskigt. Särskilt när det bara blir en enda stor orkan av ångest i hela kroppen.
Mittiettliv

3 Maria:

Känner igen det där, så fort man är ledsen eller har ångest ska man göra nåt annat, se på tv eller som du skriver spela kort. Varför är de på psyk så rädda att prata om det som gör en ledsen och ångestfylld? Vad bra att du hade en sköterska hos dig som vågade, sådna skulle det finnas fler utav.
Jag hoppas att du hittar några som du kan samtala med och jag hoppas att du fick sova. kram

Svar: hej.Så mycket sömn blev det tyvärr inte… Så det var bara att bita ihop och kämpa vidare. Synd att inte dom där stjärnorna kan jobba dygnet runt… ;-)
Mittiettliv

4 Emma:

Vad skönt att det ändå finns några stjärnor i personalen. Låt tårarna komma, dom behöver det efter så många år! <3 <3

5 Anonym:

Hej! Jag fastnade för din tuffa ryggsäck. Har du levt under dåliga förhållanden som barn? Jag har gjort det med och gått behandling för att tillfriskna "vuxna barnet"har du provat nåt sånt? / Hanna

Svar: Blev utsatt för sexuella övergrepp. Måste börja ta tag i det. För ett år sedan kunde jag inte ens skriva ordet övergrepp...
"Vuxna barnet" har jag aldrig hört talas om.... Kanske går att googla?
Mittiettliv

Kommentera här: