Tom

Kom in på avdelningen igår. I tron att mina mediciner skulle sättas ut. Men icke... Vikarierande överläkare satte istället in två nya!? Blir galen. Min kontaktperson undrade också och tog upp det på ronden idag, men fick inget tydligt svar på varför. Så jag får glatt hålla ut tills på måndag då den ordinarie läkaren kommer.
Idag har jag varit helt tom. Inte trött, inte ångest, inte ledsen, inte rastlös - ingenting! Bara ett tomt skal som ligger i sängen och känner eller tänker noll och inget. 
Läskig känsla faktiskt. Att vara så avstängd. Känns som om att kommer det fortsätta såhär kan jag lika gärna avsluta livet nu. Finner liksom ingen mening med någonting. 

Kommentarer:

1 Allt oviktigt:

Men så konstigt det borde ju ha funnits en plan innan du blev inlagd. Jag känner igen mig i att vara avstängd. För mig blev det en stor skillnad när jag slutade med medicin. På gott och ont så började jag då känna så många känslor som jag inte upplevt under många år.

Ge det hela en chans och försök stå ut så att du i alla fall får känna hur du är utan medicin

Svar: Ska stå ut tills på måndag då läkaren är tillbaka. Är rädd för känslorna, men samtidigt är det så jobbigt att vara helt avstängd... Har inte gråtit på flera år och jag känner att det finns massor av tårar som behöver komma ut. Ibland känns det som om jag skulle kunna drunkna inombords av all sorg som jag egentligen bara borde gråta ut. Längtar efter känslor, men är skitskraj. Men tänker att jag åtminstone är på rätt ställe om dom kommer. För hemma ensam vet jag inte om jag skulle klara av att hantera dom.
Mittiettliv

2 Emma:

Låter ju jättekonstigt!! Kram till dej

Kommentera här: