ångest

Har slutat med Lyrican nu. Typ pang bom. Vet att man bör trappa ut långsamt, men det har jag inte tålamod till.
Nu sitter jag inlåst och har världens ångest. Antar att jag får skylla mig själv, att det är mitt plötsliga slut med medicinen som får den följden. Hur det än var, tyckte jag inte den hjälpte någonting. Åt den ca 2 veckor och det enda "effekt" den hade var att jag gick upp 6 kg.
-som jag kämpat stenhårt för att bli av med! :-(

Vill bara gå ut och gå, gå, gå, gå….. men får inte. Det är så himla knäppt. Har varit på två permissioner. Till och från hemmet båda gångerna klarade jag mig alldeles själv. Men att få gå en promenad nu…. Nej! Då måste jag ha personal med. -vet att det är rutiner och sådant som måste följas. Att överläkaren godkänt frigång. Men ändå! Det känns bara så drygt.
Och att få en jourläkare såhär på helgen att bevilja frigång, det är inte ens att tänka på. Så jag får glatt sitta här på min feta rumpa och räkna timmarna. Skit på tv. Vågar inte röka för mycket för tänk om mina cigg tar slut…. då har jag ingen möjlighet att skaffa nya.
Se en film på datorn då? Nej… ingen ro i kroppen!
KRYPER SNART UR SKINNET!! KOMMER FÅ PSYKBRYT NÄR SOM HELST KÄNNS DET SOM.
-Men är det bäst att jag låter bli, isåfall blir det absolut ingen utskrivning imorgon!

Kommentarer:

1 Emma:

Att inte ha fri utgång suger verkligen!! Hoppas du blir utskriven imorgon. Kram

Kommentera här: