Inlåst

Tio min samtal m läkaren, sen bestämde han att jag skulle läggas in. Så nu ligger jag här, på landstingets fina lakan och försöker öveleva. Tanken på att jag sviker barnen är fruktansvärd. Och ångesten äter upp mig innefrån. Men som min fru sa; barnen överlever det faktum att jag är borta ett tag och kan komma tillbaka. Skulle jag försvinna för alltid går det inte att reparera skadan som barnen drabbas av.
Försöker tänka just så. Även om det är svårt just nu.

Kommentarer:

1 Allt oviktigt:

Din fru verkar klok.
Du sviker inte någon, jag tror inte att du skulle tänka så om du blev fysiskt sjuk och hamnade på sjukhus. Försök att komma ihåg att du är på sjukhus för att du är sjuk och det är inget man kan rå för

Svar: Tack. Det var fint skrivet av dig. Ska försöka tänka så..
Mittiettliv

Kommentera här: